Hur känner man igen pålitlig information?
Målsättning
Eleven vet hur man känner igen pålitlig och opålitlig information samt uppfattar skillnaden mellan fakta och åsikt.
Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen: K1, K4, K5
Tillbehör
Fotoserien Platt och rund jord (pdf) som projiceras på tavlan
Pålitlig information eller inte? -påståenden (pdf) som klipps till lappar för varje grupp (3 pers./grupp)
Pålitlig information eller inte? – lärarens version (pdf)
Pålitlig information eller inte? -spelets instruktioner (pdf) som projiceras på tavlan
Tavla och krita/tuschpenna
Extra tomma papperslappar och skrivredskap
Tablett, dator eller telefon med internetuppkoppling för varje grupp
Bakgrundsinformation för läraren
Se till att det är en trygg atmosfär i klassen, där alla elever kan känna sig bekväma med att dela med sig av sina tankar.
Om eleverna inte är särskilt vana med informationssökning lönar det sig att avsätta tid för att repetera grunderna i informationssökning.
Om du vill kan du bekanta dig med lärarens bakgrundsmaterial relaterat till ämnet före lektionen.
01
Diskussion: Hur identifierar man tillförlitlig information?
15 min
Uppgiftens förlopp
Läraren projicerar bildserien Platt och rund jord (pdf) på tavlan, visar bilden "Jord 1" och ber eleverna att fundera på och kommentera följande påstående: "jorden är platt".
Är detta påstående sant, dvs pålitlig information?
Därefter visar läraren bilden "Jord 2" och ber om kommentarer till påståendet: "jorden är rund".
Är detta pålitlig information?
Hur vet man att det är sant?
Vad sägs om uttalandet "jorden har vackra färger"?
Är det pålitlig information?
Hur vet man att det är en åsikt?
Klassen diskuterar under lärarens ledning:
Vad betyder pålitlig och opålitlig information? Vilken är skillnaden mellan dessa? Hur känner man igen skillnaden?
Vad är en åsikt och hur skiljer den sig från fakta?
Till slut skriver ni tillsammans ner minnesregler på tavlan under rubriken "Hur känner man igen pålitlig information?”.
Exempel på svar
Det är viktigt att ta reda på varifrån informationen kommer: vem har givit informationen? Var har man läst eller hört informationen? Finns det många pålitliga källor för den informationen?
Det kan också finnas bakomliggande orsaker till en åsikt som det är bra att känna till: har till exempel en YouTuber eller Tiktoker fått betalt för att berömma en produkt?
Kännetecknen för tillförlitlig information: källan till informationen är en expert inom ämnet, samma information finns på många olika ställen, informationen finns på en pålitlig sida (YLE, stora tidningar, universitet, läroböcker...), informationen är färsk.
02
Gissningslek:
Pålitlig information eller inte?
30 min
Uppgiftens förlopp
Först projicerar läraren Pålitlig information eller inte? -spelets instruktioner (pdf) på tavlan. Därefter delas klassen in i grupper om tre. Varje grupp får Pålitlig information eller inte? -påståenden (pdf) färdigt klippta i lappar.
Grupperna gör uppgiften i sin egen takt: i tur och ordning läser en i gruppen ett påstående och de andra gissar om påståendet är pålitlig information, opålitlig information eller en åsikt.
Då eleven som läst påståendet avslöjat om gissningen var rätt diskuterar gruppen tillsammans rätt svar:
Hur vet man att informationen är pålitlig eller opålitlig?
Hur märker man att ett påstående är en åsikt?
Om ni funderar över något ska ni be läraren om hjälp!
Om det blir tid över kan gruppen själv hitta på påståenden. Gruppen gör tillsammans en pålitlig information, en opålitlig information och en åsikt. Påståendet och dess rätta svar skrivs på ett papper enligt samma mönster som i de färdiga påståendena. Påståendet visas först för läraren och ges sedan till en annan grupp för dem att gissa.
Till sist går klassen tillsammans igenom påståendena och de rätta svaren kort:
Vilka påståenden var lätta att gissa?
Vilka var svårare?
Om det finns tid kvar kan klassen tillsammans gissa svaren till de påståenden som eleverna själva gjort.
04
Återkoppling
1 min