Vill du ha mer information om digitalt välmående och nätsäkerhet?

Här hittar du bakgrundsinformation för lärare om aktuella fenomen i den digitala vardagen.

Tema 1

En balanserad digital vardag: Vardagens grundstenar och emotionell belastning

En hälsosam digital vardag består av följande grundstenar: tillräcklig sömn och fysisk aktivitet, en hälsosam kost, sociala relationer och meningsfulla aktiviteter — och att minnas det egna ansvaret. Balans i det digitala livet uppnås genom att granska sina egna vanor och att utveckla sin självreglering. 

Digitala enheter och medieinnehåll kan också skapa olika negativa känslor och upplevelser. Ett barns digitala välbefinnande i vardagen inkluderar förmågan att identifiera och bearbeta känslor och svåra situationer. Det är också viktigt att förstå vilket innehåll och vilka tjänster som passar en själv och den egna åldersgruppen. 

Nyckelord 

En balanserad digital vardag, fysiskt välbefinnande, skärmtid, koncentration, nära relationer, negativa känslor, ångestskapande innehåll, åldersgränser, grupptryck, känslomässiga färdigheter

  • Användningen av digitala enheter stöder i bästa fall barnets tillväxt och utveckling, de hämtar med sig aktiviteter som ökar välbefinnandet i vardagen, främjar sociala relationer och ökar inlärningen av nya färdigheter. Om de olika delområdena av ett barns liv fungerar bra, som sömn och vila, rörelse, sociala relationer, känslan av trygghet och barnet sköter sina förpliktelser, så finns det vanligtvis ingen orsak att oroa sig för att barnet skulle ta skada eller ”drabbas” av användningen av sina digitala enheter.

    Men digitala enheter kan också orsaka utmaningar för en smidig vardag. Om användningen av dem inte är i balans med resten av livet kan de försvaga samspelet mellan familjemedlemmar och få barnet att skjuta upp att sköta sina förpliktelser. De kan även störa vardagens rutiner, som att gå och lägga sig, träning eller gemensamma matstunder. Om barnets användning av digitala enheter och dess negativa effekter skapar oro, är det bra att prata med barnet om det.

  • För att användningen av digitala enheter ska vara balanserat och stöda barns välbefinnande rekommenderas det varmt att skapa regler för användningen. Reglerna ger trygga gränser och hjälper barnet att reglera sin egen användning av enheterna i olika situationer. Det är bra att uppmuntra barnet att reflektera över hur det själv upplever effekterna av digitala enheter på sitt liv. Vilken nytta för de med sig och har barnet själv märkt några utmaningar? Begränsningar av användningen ska motiveras på ett sätt som är lämpligt för barnets åldersnivå. Det rekommenderas att tänka på reglerna tillsammans med barnet: när reglerna är överenskomna tillsammans, är det lättare för barnet att binda sig till dem. Den vuxne bär dock alltid det slutliga ansvaret för att reglerna följs.

    När man skapar reglerna kan man till exempel komma överens om följande saker:

    • I vilka situationer och platser man kan använda enheterna

    • När man ska undvika att använda enheter (till exempel då man äter tillsammans eller innan läggdags)

    • Hur man ser till att enheterna inte stör vardagliga aktiviteter (till exempel att lägga undan telefonen när man gör läxor)

    • Hur man använder digitala enheter på ett säkert sätt (till exempel att man ska berätta för en förälder om något oroar eller skapar ångest)

  • Till barndomen och ungdomen hör ofta starka känslomässiga reaktioner. Ett barn behöver en vuxens empatiska och accepterande stöd för att lära sig att reglera och uttrycka sina egna känslor. Barn möter situationer och innehåll på nätet som kan orsaka starka känslomässiga reaktioner. Till exempel kan förluster som upplevts i spel eller situationer som verkar orättvisa orsaka besvikelse och ilska. Otrevliga kommentarer på sociala medier kan ge upphov till sorg och skam. Innehåll som är olämpligt för åldersnivån kan vara ångestframkallande och förvirrande. Å andra sidan kan det skapa glädje att dela roliga videor med vänner och framgångar i till exempel spel kan skapa stolthets-känslor.

    Ett barn som använder nätet kan göra och dela med sig ogenomtänkta saker under ett känslomässigt utbrott. Meddelanden som är skrivna i ilska eller personliga saker som är skriva för uppmärksamhetens skull på sociala medier kan ge upphov till oväntade konsekvenser. Innehållet kan också spridas mer än vad barnet ursprungligen tänkt sig. Det är därför viktigt att gå igenom konstruktiva sätt att identifiera och hantera starka känslor med barnet utanför nätet. Exempel på sätt att lära sig hantera starka känslor är till exempel att berätta för en vuxen som barnet litar på, verbalisera sina känslor, ta en andningspaus från situationen som orsakar starka känsloreaktioner och att försöka sätta sig själv i den andras position.

    Allt material på internet är inte lämpligt för barn. För att skydda barnet bör de vuxna som står barnet nära vara medvetna om hurdant skadligt innehåll det finns, hur de kan begränsa barnets tillgång till det och vilken typ av effekter innehållet kan ha på barnet. Skadligt material kan anses vara material som påverkar barnets vardag eller orsakar problem, till exempel rädsla eller ångest. Exempel på skadligt innehåll som orsakar starka känslomässiga reaktioner är åldersbegränsat och skrämmande innehåll, sexuellt innehåll, våldsamt innehåll, hatretorik och rapportering om aggression och kriser. Det är bra att uppmuntra barnet att alltid berätta för en vuxen som det litar på om situationer där det möter ångestframkallande eller förvirrande innehåll.

Tema 2

Delaktighet och växelverkan i digitala miljöer: delaktighet och sociala relationer, ansvarsfull interaktion 

Digitala miljöer, såsom sociala medier och spel, kan erbjuda barnet viktiga möjligheter till inkluderande upplevelser. Barnet ska få stöd med att använda internet på ett sätt som gör att det känns trevligt och meningsfullt. Barnet har också rätt att på ett säkert sätt delta i nätgemenskaper och få sin röst hörd. Att agera ansvarsfullt på nätet kräver att barnet kan ta till sig och följa de gemensamma spelreglerna. Detta innefattar förmågan att förstå internet som miljö, att vara medveten om konsekvenserna av de egna handlingarna, att agera respektfullt mot andra och att reglera sitt eget beteende. 

Nyckelord 

Vänförhållanden, meningsfull sysselsättning, delaktighet, social kompetens, nätmobbning, empati

  • Delaktighet kan ses som rätten till en egen identitet och värdighet, som en del av en gemenskap och ett samhälle. Upplevelsen av delaktighet är också relaterad till känslan av att vara medlem i gemenskapen och att ha möjlighet till inflytande, att bli hörd. Barnkonventionen definierar att barnet har rätt att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som berör barnet. Barnets synpunkter ska också beaktas utifrån dess ålder och utvecklingsnivå.

    Digitala miljöer kan ge barn viktiga möjligheter till upplevelser av delaktighet. Till exempel spelgrupper, fangrupper eller vännernas somegrupper är platser där ett barn kan uppleva samhörighet och bli uppmärksammad. Det är viktigt att barnet får stöd i att använda digitala miljöer på ett säkert sätt, som ger meningsfulla upplevelser och möjliggör upplevelsen av delaktighet.

    Barns deltagande i digitala miljöer kan stödas till exempel på följande sätt:

    • Fundera tillsammans med barnet över hur det kan uttrycka sina egna åsikter och få sina tankar hörda på nätet

    • ● Ta i beaktande barnets önskemål gällande användning av digitala enheter, förutsatt att de stöder barnets välbefinnande och säkerhet

    • Barnet får stöd att hitta digitala gemenskaper som det är intresserat av

    • Barnets åsikter beaktas när det gäller användningen av digitala enheter

    • Saker som är relaterade till digitala miljöer och nätet, och som är viktiga och trevliga för barnet, ska det ha möjlighet att dela med familjen och den närmaste kretsen

  • För att barnet ska kunna agera ansvarsfullt på nätet krävs det att barnet kan tillämpa och följa de gemensamma spelreglerna. Detta inkluderar förmågan att förstå internet som en miljö, att vara medveten om konsekvenserna av sina handlingar, att agera respektfullt mot andra och att reglera sitt eget beteende. Man kan stöda barnet att ta ansvar genom att tillsammans med barnet prata om de frågor som beskrivs nedan.

    Nätet är inte en separat plats från resten av världen:

    • Det du gör online kan också få effekter offline

    • Kommunikationsfriheten på nätet inkluderar även ansvar för de egna handlingarna

    • Det blir alltid ett spår på nätet av det man gör där. Det är till exempel möjligt att ta reda på identiteten på anonyma trakasserare senare, till exempel polisen kan göra det


    Det finns mycket innehåll och åsikter på nätet som man kanske inte håller med om:

    • Enligt den finska grundlagen har var och en av oss yttrandefrihet, vilket inkluderar rätten att uttrycka, publicera och ta emot information, åsikter och andra meddelanden utan att någon får hindra detta 

    • Yttrandefriheten tillåter dock inte att kränka andra människors grundläggande rättigheter eller människovärde. Att skälla ut någon på nätet kan vara brottsligt och uppfylla kriterierna för till exempel ärekränkning

    • Man behöver inte hålla med alla. Däremot kan man prata om saker och ting sakligt och artigt. I bästa fall ger åsiktsutbytet nya perspektiv

    Var uppmärksam på och kontrollera dina känslor när du delar innehåll och chattar online:

    • Du kanske inte ser andras uttryck eller känslor på nätet. Ändå är det bra att komma ihåg att det du skriver till andra påverkar dem

    • Du bör behandla andra människor med vänlighet och respekt också på nätet

    • Mobbning och fult beteende gör lika ont på nätet som någon annanstans

    • Det lönar sig inte att dela innehåll online när man är riktigt arg eller i ett känslomässigt tillstånd. Saker som man delar i stundens ingivelse kan man ångra senare

    • I stället för att använda nätet ska man försöka få ut den känslomässiga turbulensen på något annat sätt, till exempel genom att prata med en vuxen man litar på

    Missförstånd händer på nätet:

    • Missförstånd och missuppfattningar kan lätt uppstå online då diskussionerna inte förs ansikte mot ansikte

    • För att undvika missförstånd bör man också själv försöka uttrycka sig så tydligt som möjligt

    • I synnerhet humor, som skämt eller emojis, orsakar lätt missförstånd på nätet. Därför är det bra att komma ihåg att alla inte förstår humor på samma sätt

Tema 3

Säkerhet i digitala miljöer: datasäkerhet och situationer som äventyrar säkerheten  

Det blir allt lättare för barn att dela information på nätet och i sociala medier. Detta ger många fina möjligheter för till exempel nya vänskaper, självförverkligande och att uttrycka sina egna åsikter. Samtidigt ska barnet få stöd i att lära sig skydda uppgifter om sig själv, försvara sin egen integritet och respektera andras integritet.   

Ett barn kan stöta på saker på nätet som äventyrar dess säkerhet och välbefinnande. Barnet har rätt att lära sig känna igen tecken på farliga situationer på internet och att veta hur det ska agera i sådana situationer. Barnet ska få stöd med att förstå att det inte är offrets fel om det blir utsatt för olämplig behandling. 

Nyckelord 

Bedrägerier, datasekretess, lösenord, att skydda sig, åldersgränser, integritet, lockande i sexuellt syfte, säkerhetskunskaper 

  • Med datasäkerhet avses adekvat skydd av olika data, system, tjänster och datatrafik. Integritet å sin sida avser rätten att påverka vilken information om en själv som delas. Den inkluderar också rätten till immunitet och möjligheten att skydda sig mot inblandning utifrån.

    Rätten till integritet tillhör oss alla, den är till exempel inskriven i grundlagen, och dessutom beaktas speciellt barns rätt till privatliv i FN:s konvention om barnens rättigheter. I dagens digitala värld är det lättare än någonsin att dela information på nätet och sociala medier. Detta ger barn många nya fina möjligheter t.ex. för vänskap, självförverkligande och att dela med sig av sina egna åsikter. Men samtidigt kräver det också en förståelse för hur man kan försvara och skydda sin egen integritet och hur andras integritet ska respekteras.

    Barnet bör uppmuntras att överväga vilken information det delar och visar på nätet:

    • Det är bra att komma ihåg att information som delas på internet kan finnas kvar praktiskt taget för evigt.

    • När du delar något på nätet tappar du kontrollen över vad informationen kan användas till.

    • Andras integritet måste respekteras, och bilder eller information om andra får inte publiceras på nätet utan tillstånd.

    • Barnet ska inte dela personlig eller känslig information om sig själv eller andra (till exempel information om hälsa eller intima bilder).

    • Barnet behöver inte dela information om sig själv som det inte vill dela.

    • Också andra bör respektera barnets integritet; andra måste be om ditt tillstånd innan de publicerar information om barnet på nätet.


    Fixa sekretessinställningarna

    Onlineplattformar och sociala medietjänster har ofta sekretessinställningar. Med dessa inställningar kan du själv bestämma vem som kan se inlägg eller information. När du börjar använda en ny tjänst bör du direkt bekanta dig med inställningarna. Om du inte själv skyddar din integritet kan dina inlägg och din profilinformation ses av tjänstens alla användare.

  • Gromning innebär att locka barn i ett sexuellt syfte. Den vuxne som gör gromning försöker locka barnet in i en situation där det utsätts för sexuellt våld. Situationerna kan vara online, offline eller i båda miljöerna. '

    Exempel på sexuellt våld mot barn är:

    • att kommentera ett barns bild eller kropp med sexuella anspelningar

    • att be om ett nakenfoto på ett barn

    • att skicka sexuellt antydande bilder eller videor till ett barn

    • att få barnet att agera på ett sexuellt sätt framför kameran

    • sexuell aktivitet riktad mot ett barn utanför nätet


    Gromning kan framskrida mycket snabbt med hjälp av meddelanden, där gromaren försöker få barnet att agera spontant i situationen. Ibland kan det vara fråga om enstaka försök till kontakt. Men gromning kan också vara en långsam process. Till exempel kan gromaren skapa en förtroendefull relation med barnet och gradvis introducera sexuellt innehåll i vardagliga samtal.

    Att känna igen gromning kan vara svårt för ett barn. En vuxen som gromar kan få ett barn att skicka nakenbilder eller videor på sig själv. Barnet kan också själv vara proaktiv eller aktivt skicka meddelanden. Allt detta kan orsaka skuld och skam hos barnet. Ett barn är dock aldrig skyldigt då det blivit utsatt för gromning eller annat sexuellt våld.

    Sexuellt våld mot barn är ett brott och man bör alltid ingripa. Alltid, om man misstänker att ett barn har blivit utsatt för sexuellt våld, ska man anmäla det till polisen och barnskyddet. Sexuellt våld kan ha många effekter på ett barns utveckling och välbefinnande. Det utsatta barnet ska alltså få stöd och hjälp att hantera händelsen av en professionell och barnet får inte lämnas ensamt med sina erfarenheter.

    Det är bra för den unga att känna till Rädda Barnens Nettivihje hotline tjänst. Till den kan barnet med låg tröskel anmäla om det råkar ut för sexuella trakasserier eller gromning av en vuxen på nätet. Bakom denna länk finns information för unga om Nettivihje och anmälningsformuläret:  www.nettivihje.fi/unga 

Tema 4

Kritisk mediekompetens: digitalt fotspår samt pålitlig och opålitlig information 

Ett digitalt fotspår kallas det dataspår som en person lämnar efter sig på internet. Det är viktigt för barnet att vara medveten om hur olika plattformar samlar in information om användare. Barnet ska få stöd i att ta reda på vilken information som samlas in om användarna och hur barnet själv kan påverka den här insamlingen. 

All information som ett barn möter på nätet är inte tillförlitlig. Falsk information kan spridas mycket snabbt på nätet, till exempel på sociala medier. Barnet ska ha medel att kritiskt granska den information det möter och vid behov be en vuxen om hjälp med att utvärdera informationen.

Nyckelord 

Algoritmer, användardata, kommersiellt innehåll, integritet, informationskällor, missinformation, desinformation, mediainflytande

  • Ett digitalt fotspår är det dataspår som blir kvar på nätet då en person använder olika enheter, applikationer, sociala medier och andra digitala omgivningar. Ett stort antal online-plattformar och applikationer samlar in information om användare. 

    Information som samlas in om användare används för många ändamål. Information som samlas in om många användare i stora datamängder kan hjälpa till att utveckla tjänster. Information kan även samlas in för nödvändiga funktioner. Genom att samla in loggfiler kan användarens konto även säkras, genom att övervaka varifrån användaren är inloggad. Å andra sidan samlas även data in för att identifiera användaren. Finansieringsmodellen för många gratisapplikationer är baserad på att utnyttja användardata för marknadsföringsändamål och för att sälja dessa data vidare till en tredje part. Datainsamling innebär också alltid en risk: till exempel kan ett dataintrång äventyra användarens personuppgifter. 

    Barnet har rätt till särskilt skydd vid behandling av personuppgifter och det har rätt att få information om behandlingen av sina personuppgifter på ett åldersanpassat sätt. Barnet ska skyddas mot marknadsföring och profilering, det vill säga automatisk behandling av personuppgifter. Barnet har också rätt att bli bortglömt, det vill säga rätt att få sina uppgifter raderade.

    Det rekommenderas att diskutera följande frågor relaterade till det digitala fotspåret med barnet:

    • Varför samlar olika tjänster in data (till exempel för reklam)

    • Hur man raderar information om en själv från internet

    • Hur man kan reglera delning av uppgifter om en själv i applikationernas sekretessinställningar

    • Vad dataskyddsbeskrivning för tjänster och applikationer betyder

    • Varför man inte ska dela sina personuppgifter på nätet

  • Internationellt sett är finska barns mediekunskaper på en hög nivå. Barn möter dock mycket falsk information och inflytande i sin vardag: vart åttonde finskt barn säger att de stöter på falsk information ganska ofta (Telia 2021). Desinformation sprids anmärkningsvärt snabbt över nätet, till exempel i sociala medier. Skolor och vårdnadshavare spelar en viktig roll för att barnet ska lära sig att utvärdera innehåll på nätet och hitta tillförlitlig information. Vuxna ska stöda barnet att utveckla färdigheter för att bearbeta och utvärdera informationen de stöter på. De ska även uppmuntra barnen att be vuxna om stöd för att utvärdera informationen.

    Exempel på falsk information som finländska barn stöter på nätet:

    • Bilder och videor som har manipulerats för att se verkliga ut

    • "Klickfällor", det vill säga innehåll som uppmuntrar personen att klicka på en länk eller lämna personlig information i utbyte mot gratisprodukter

    • Desinformation relaterad till hälsa och välbefinnande

    • Desinformation relaterad till miljön, såsom klimatförändringen

    • Desinformation relaterad till konflikter och krig


    Med missinformation avses felaktig information som inte avsiktligt har varit missledande. Med desinformation avses å sin sida sida avsiktligt modifierad eller vilseledande kommunikation, vars syfte är att orsaka skada.

    Vid utvärdering av informationens sanningsenlighet kan bland annat följande kriterier användas:

    • Var finns informationen?

    • Är informationskällan tillförlitlig?

    • Är källan till informationen den ursprungliga källan, eller handlar det om vidarebefordrad information eller en andrahandskälla?

    • Vad är syftet med informationen, är den tänkt att påverka läsaren på något sätt? Vädjar den till exempel till känslor eller försöker den få någon att köpa en produkt?

    • Anger publikationen eller inlägget om innehållet är fakta eller åsikt?

    • Framkommer det vilka källor som har använts för publikationen eller inlägget? 

    • Finner man samma uppgift hos flera källor eller är det fråga om en enskild källa?