Nätmobbning

Nätmobbning är osakliga handlingar som försämrar ett barns välbefinnande och som sker via nätet, till exempel på sociala medier eller i digitala spel. 

Det är aldrig barnets fel att hen bli mobbat, och ingenting rättfärdigar mobbning. Det här är viktigt att förmedla till barnet. 

Förutom elaka kommentarer kan mobbning till exempel vara att utesluta någon ur en grupp eller att sprida osanna rykten, bilder eller annan privat information. 

Mobbning är en form av våld. För barnet kan det vara en mycket tung upplevelse som orsakar lidande och i värsta fall långvariga negativa konsekvenser för barnets och familjens välbefinnande samt psykiska hälsa. 

Mobbning på nätet är lika allvarlig som all annan mobbning och ska tas på lika stort allvar. 

Nätmobbning är tyvärr rätt så vanligt. De vanligaste formerna av nätvåld mot barn är att bli utesluten ur diskussionsgrupper, retad eller kallad öknamn. Nästan vart femte barn (16 %) har upplevt detta. 

Cirka hälften av barnen (47 %) har sett andra bli hånade, mobbade eller kränkta på nätet. 

Över en tredjedel av barnen har sett att någon blivit utsatt för kränkningar på grund av hudfärg, sexuell läggning, kön eller religion. 

Enligt Rädda Barnens undersökning blir flickor mobbade och kallade elaka saker på nätet dubbelt så ofta som pojkar. 

Källa: Rädda Barnen, Verkkoväkivalta lasten silmin (2025).

Nätmobbning hänger ofta ihop med mobbning som sker ansikte mot ansikte. Mobbning som börjar i klassrummet kan fortsätta på nätet. Den som mobbar kan också vara anonym och helt okänd för barnet. En nätmobbare kan även vara en vuxen. 

Barn berättar att nätmobbning ibland kan kännas ännu värre än mobbning som sker ansikte mot ansikte eftersom man inte kommer undan den ens hemma. Samtidigt upplever en del barn att de har blivit avtrubbade eftersom nätmobbning förekommer så ofta. 

Nätmobbning kan snabbt nå många. En elak video eller ett kränkande inlägg kan spridas vidare till en stor publik på kort tid. 

Det material som sprids är dessutom ofta svårt, ibland omöjligt, att ta bort. Anonyma mobbare gör det också svårare att reda ut situationen. 

Nätmobbning kan i vissa fall vara ett brott. Det kan till exempel handla om: 

• ärekränkning 

• spridning av information som kränker privatlivet 

• straffbar hets mot folkgrupp 

• olaga hot 

• förföljese 

• brott mot kommunikationsfriden 

Det är bra att känna till att om kommentarer, bilder eller videor allvarligt kränker någon, framställer personen i mycket dålig dager eller orsakar lidande, kan det handla om ett brott. Detta är också något man kan förklara för barnet. 

Straffansvar gäller om den som gjort handlingen har fyllt 15 år. Däremot finns det ingen nedre åldersgräns för skadeståndsansvar. 

Obs! Som förälder behöver du inte veta om nätmobbningen uppfyller kriterierna för ett brott när du gör en polisanmälan. Det är polisens uppgift att utreda detta. 

Här finns steg-för-steg-råd för situationer där ett barn utsatts för nätmobbning. 

Visa empati: Ta upp situationen direkt, men gör det lugnt och vänligt. Många barn tycker att det är svårt att berätta om mobbning för en vuxen. Tacka barnet för att hen berättar, visa att du tar det på allvar och trösta barnet. Var tydlig med att mobbning alltid är fel. 

Ta reda på vad som hänt: Samla information i lugn och ro. Be barnet berätta på vilka webbplatser eller plattformar mobbningen sker. Fråga om barnet känner den eller dem som mobbar. Förekommer mobbningen även utanför nätet, till exempel i skolan eller i samband med en hobby? Har barnet varit med om något liknande tidigare? 

 Agera: Om det finns bevis, spara det genom att ta skärmdumpar. Hjälp barnet att blockera den som mobbar i sociala medier. Gå tillsammans igenom hur sekretess- och integritetsinställningar fungerar i olika tjänster. Hjälp också barnet att anmäla mobbningen till webbplatsens eller tjänstens administratörer. Om mobbningen har skett under skoltid, ta kontakt med barnets skola. 

Vid behov: Om du misstänker att det kan röra sig om ett brott, gör en polisanmälan. Du behöver inte veta om handlingen uppfyller kriterierna för ett brott – det är polisens uppgift att utreda. Du behöver inte heller veta vilken typ av brott det eventuellt handlar om. En anmälan kan göras även om den som mobbat är under 15 år. Barn under 15 år ställs inte inför rätta, men kan ändå bli skyldiga att ersätta den skada de har orsakat. 

Säkerställ fortsatt stöd: Fundera på hur situationen kan förbättras och vilket stöd barnet behöver framöver. Följ upp situationen om möjligt. Ta upp saken med den som mobbat och deras vårdnadshavare om möjligt. Diskutera alltid detta med barnet i förväg. Uppmuntra barnet att berätta för dig när hen stöter på något obehagligt på nätet. Vid behov kan du också kontakta elevhälsovården på skolan. 

Kom ihåg: Ta hand om ditt eget välbefinnande. Prata med en närstående, en yrkesperson eller en annan pålitlig vuxen om du behöver stöd eller råd. Det är särskilt viktigt om barnets upplevelser väcker minnen av egna erfarenheter av mobbning. 

Att få veta att ens barn har mobbat någon kan väcka svåra känslor. Här är några saker att tänka på om ditt barn mobbat andra: 

• Behåll lugnet samtidigt som du är tydlig med att mobbning aldrig är okej. 

• Prata med barnet och försök få en helhetsbild av situationen. Fråga vad som ledde till mobbningen, vem som har blivit utsatt och på vilka plattformar mobbningen har skett. Ta reda på hur länge situationen har pågått, hur barnet själv upplevde mobbningen och om andra personer varit inblandade. Fråga också vad barnet upplevde sig få ut av sitt beteende. 

• Om möjligt, var i kontakt med berörda parter (skolpersonal, föräldrarna till den som blivit mobbad, tränare) 

• Vid behov, sök stöd för ditt barn. 

• Öva känslo- och empatifärdigheter tillsammans med ditt barn. 

• Följ med hur situationen utvecklas och säkerställ att mobbningen upphör. 

Tips! Polisen erbjuder Ankarteam-verksamhet runt om i Finland för situationer där det finns oro kring till exempel brottsligt beteende hos unga, användning av rusmedel eller våldsamma tankar eller handlingar. På polisens nätsidor finns också information som riktar sig till unga om hur man ska agera på nätet. 

När ens eget barn blir utsatt för mobbning eller mobbar andra kan det väcka stor oro hos en förälder. Situationen kan också väcka svåra eller obehagliga minnen av egna erfarenheter. 

Mobbning är aldrig barnets fel, och ingenting rättfärdigar mobbning. Det är viktigt att betona detta för barnet, även om det för vuxna kan kännas som en självklarhet. 

Du kan försiktigt uppmuntra barnet att ta kontakt med skolkuratorn eller skolpsykologen. 

För många barn kan det kännas lättare att få prata anonymt om svåra saker. Mannerheims Barnskyddsförbunds Barn-och ungdomstelefonen erbjuder samtalsstöd på numret 0800 96 116. Tjänsten är anonym, gratis och konfidentiellt. 

Det är också möjligt att skriva ett anonymt nätbrev och få svar inom en vecka via skriv.mll.fi

Mer information om Barn- och ungdomstelefonen finns på ung.mll.fi

I Chatt- och telefonkalendern hittar du fler stödtjänster för barn och unga.